Målgång: Sockerutmaningen

Jepp jepp. Så var det avklarat. Och eftersom det har gått så bra (relativt smärtfritt och lätt) så har det inte firats med varken stora kakbufféer eller chips- och läskorgier. När det gäller sådana onyttigheter är jag som sagt oftast en rätt så medelmåttamänniska.

Men oj vad det kändes konstigt att börja tänka på sådana där saker, att få alla valmöjligheter, att "få" äta vad helst jag ville, efter dessa 4 veckors uppehåll. Strange feeling I tell you.

Så vad har jag fått i mig för konstigheter sen godisstoppet avslutades? Det blev en bit favoritpizza i fredags, några smågodisbitar igårkväll och en fika på ett mysigt favoritcafé idag. Så jag är absolut ingen övermänniska som tänker fortsätta leva socker/godis/fikafritt, absolut inte. Men jag kommer välja mina tillfällen (kanske ännu mer än tidigare) och jag kommer fortsatt att vara medveten i mina val, för jag vill inte mata min kropp med för mycket onyttigheter och skit. Inga förbud men heller inte helt anarki. Jag tror stenhårt på att man kan äta lite av allt - om man samtidigt rör på sig med vardagsmotion och/eller träning.

Övriga punkter på socker-kontraktet har gått sådär. Eller, ganska dåligt faktiskt. Druckit mer vatten har jag däremot gjort. Duktigt! Och matdagbok skrev jag de första 2 veckorna. Sen tyckte jag att dagarna flöt in i varandra och jag äter ofta samma eller liknande varianter av mat och mellanmål, så det kändes knasigt och onödigt att radda upp allt fortsättningsvis.. Stegräknaren ser jag vid det här laget som min fiende. 8ooo steg går f*n inte att få ihop när man är en kontorsråtta (och av naturen lat). Kort sagt, jag är ingen vardagsmotionär! Ge mig hellre ett svettigt pass på spinningcykeln eller en runda i gymmet, jatack! En timme så var det gjort! Duscha, hem och slänga sig i soffan med något gott återhämtningsmål, mysbyxorna och raggsockorna på, något bra tv-program eller en bra bok eller tidning. That's me.

Men allt som allt är jag nöjd med utmaningen. Det har varit intressant att bli medveten om ens matvanor och socker/fika/junk-food-sug. Och jag har framför allt lärt mig att jag dör inte av att avstå. Man överlever faktiskt utan den där chokladbiten/bullen/läsken/chipsen. Och det är en sjukt go känsla att känna att JAG bestämmer över min kropp, JAG bestämmer över vad jag ska äta och inte äta. Min hjärna bestämmer över kroppens sug. Ganska coolt faktiskt :)